Mészöly Gedeon: Bécsi codex - Új nyelvemléktár (Budapest, 1916)

A Bécsi Codex szövege és latin eredetije

2 BÉCSI CODEX I. KÉZ (2—4) toe miglén felnpn? i o ifiofagoknac értendéi[e]t bétolténec • miélpt hazaf­­kodnatoc mégaggatoc Kétléc én la­­nim­­ ne akarratoc ezt ténnétéc mét tv gét2elmétéc énget inkab nehezeit i én elléném ki mét V2nac kézé/ (14) Aze2t o zanoc és még fel­émélné • kézdénc /• firhoc1 2 02pha megapola o napat ki megfordola Rvt éggéfelé o napaval (15) Kine moda Noemi íme te rokonod megfordolt p népéhez­­7 p isténihéz te méél p véle (16) Ki fé­lélé Né éllénkéggél énnéké hog még­­haggalac tégédét i élménéc Valahova menéndéz mégéc • az valahol lakozodal én es lakozom • a te népéd én népém­ • az te isténéd én isténém • (17) A me'l fold tégedét mghalnad fogadod azon hallakmég az ot végém || 3 R­u­t­h témétésnék hélét/ Ezékét tégé én­néké istén­ei ezekét tolga hanem nac Kupa halai valazthat meg b éngemét a -t tegédét (18) Azert Noemi latna hog Rut alhatatos élménél részetté volna p vélé métét nem aka[n]2a3 ellénkedni fem­ tovabba kizlélé üveg­­hez fordolni (19) Es égémbé élé mé­­déné az iutanac Bétléhémbé/ Ivic a varosba bé ménén médénéknél igén . g02s hir gak2ola/ Es mednakuala a­­némbé2léc Ez a Noemi (20) kicnéc az monda Ne aka.21atoc éngemét hyono­­toc Noéminéc -s­­zépnéc • dé hyiatoc énget maranac­­i- kéfé2onc mét igen kéfébpséggel toltot bé éngemét a­­mend3hato (21) Telléfen ménéc ki­t 7 heian hozot még éngemét vr Aze2t mi2é hiotoc éngemét Noéminéc kit vr mégalazot­t 7 a­­mendenhato gét2ét (22) Aze2t ionp Noemi Moabitidiay Rúttal­oménénél p zapadoklattanac főidéből­­ megfondola Betlehembé et annos pubertatis impleant: ante eritis vetulae, quam nubatis. Nolite, quaeso, filiae mi, facere hoc, quia vestra angustia me magis premit, et egressa est manus Domini contra me. (14) Ele­vata igitur voce, rursum flere coepe­runt. Orpha osculata est socrum, ac reversa est; Ruth adhaesit socrui suae. (15) Cui dixit Noemi: En reversa est cognata tua ad populum suum, et ad deos suos, vade cum ea. (16) Quae re­spondit : Ne adverseris mihi, ut relin­quam te et abeam: quocumque per­rexeris, pergam,’ et ubi morata fue­ris, et ego pariter morabor. Populus tuus populus meus, et Deus tuus Deus meus. (17) Quae te terra morientem susceperit, in ea moriar, ibique locum accipiam sepulturae. Haec mihi faciat Deus, et haec addat, si non sola mors me et te separaverit. (18) Videns ergo Noemi, quod obstinato animo Ruth decrevisset secum pergere, ad­versari noluit, nec ad suos ultra redi­tura persuadere; (19) profectaeque sunt simul, et venerunt in Beth­lehem. Quibus urbem ingressis, velox apud cunctos fama percrebruit; dice-»_^ bantque mulieres: Haec est illa Noemi. (20) Quibus ait: Ne vocetis me emi (id est, pulchram): sed vocate me Äarh (id est, amaram), quia yalde meAmantudine replevit Omnipajtens. (21) Egressa sum plena, et vacuam feduxit me Dominus. Cur ergo vocatis me Noemi, quam Dominus humiliavit, et afflixit Omnipotens? (22) Venit ergo Noemi cum Ruth Moabitide, nuru sua,de terra peregrinationis suae; ac reversa est in Bethlehem, quando 1 Az m szóvégi n-ből való igazítás. 2 Értsd : fel­émélné fr2noc kezdén? stb. 3 A 2a az n fölé írt igazítás. V

Next